Kevin Lyttle
Turn Me On
[album, Atlantic / WEA, betyg: 1]
Titelspåret, tillika megahiten ”Turn me on” har nog de flesta hört på radio. För säkerhets skull har man lagt in två olika versioner av den, både som första och sista spår på plattan. Den ska med andra ord inte gå att missa. Däremellan ligger ytterligare tolv låtar som förmodligen tilltalar de människor som gillar ”Turn me on”, vilka de nu kan tänkas vara? Det här är nämligen en ofattbart tråkig, ytlig och ointressant cd.
Musiken är en blandning av karibisk pop – inspelad på St. Vincent i Karibien där Lyttle bor och arbetar - och modern r n´ b som spetsats med lite rap på ett par håll. Refrängerna är oftast övertydliga och texttemat är genomgående kärleksbaserat. Med andra ord: det stinker kommers, tillfällig listframgång och med all säkerhet kommer några dansband som huserar på Ålandsbåtarna att göra covers av ”Turn me on”. Sexigare än så är inte den här plattan, men vill man dansa utan att svettas så fungerar det utmärkt till de flesta av Lyttles låtar.
Det snällaste jag kan säga om den här sliskiga, glättiga och trista skivan för övrigt är att produktionen är snygg, att hitlåten kommer att hamna på hundratals samlingsplattor och att det var outsägligt skönt att få byta cd när Turn Me On tagit slut.
Eller sorterat på artistens begynnelsebokstav:
2 a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
