Dooom
Psychonaut
[album, Mescalinum Records]
För fyra år sedan gav Dooom ut Endtime och nu är tysken tillbaka med ännu ett mörkt och krävande album. Vi pratar dark ambient här och det handlar om riktigt långa instrumentalstycken. Plattan innehåller fem spår som kräver över 50 minuter av din uppmärksamhet och koncentration. Musiken är oerhört monoton och går oerhört sakta. Många skulle säkert föredra att kalla det här ljud istället för musik och ännu fler skulle inte stå ut med plattan till dess att sista spåret ”Caravan of restless souls” ebbat ut. Tanken bakom albumet är att ”utforska ljudet av det mänskliga psyket” och de fem låtarna ska spegla olika känslomässiga tillstånd av detta psyke. Om upplägget verkar spännande eller bara är överdrivet pretentiöst får var och en avgöra. Jag lutar nog åt det senare. Att lyssna på Psychonaut är som att vara blind i en biosalong där en science fiction-film visas, eller som att sitta och blunda på Cosmonova när de visar någon informationsfilm om rymden. Upplevelser jag i bägge fall kan vara utan. Egentligen är det bara avslutande ”Caravan of restless souls” som jag tycker ger något. Låten bygger, i motsats till de övriga, på en framträdande rytm och det händer åtminstone lite under de åtta minuter den pågår. Men så bra är inte denna enskilda låt att den gör det värt att inhandla Psychonaut.
Eller sorterat på artistens begynnelsebokstav:
2 a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
